Gaggeska gården

Svensk husmanskost

Framtiden tillhör husmanskosten

Eftersom Sverige är ett avlångt land, som sträcker sig från norr till söder, är det stor skillnad på vad man traditionellt har ätit i olika delar av landet. Numera kan man hitta avokado året runt, i alla matbutiker i Sverige, men så var det inte förr. Vi behöver inte gå särskilt många generationer tillbaka i tiden för att hamna i en epok då det inte fanns några matbutiker, i modern bemärkelse.

Än idag är kanske renskav och palt vanligare i norr, och svartsoppa vanligare i Skåne. Men även om skillnader mellan kosten i olika delar av landet fortfarande finns så har den svenska matkulturen ändå blivit allt mer homogen. Det fanns dock även förr vissa likheter över landet, som att fläsk var vanligare än nöt- och lammkött. En annan egenhet för den svenska husmanskosten är att vi gärna har frukt i maten, även om detta traditionellt sett har begränsats sig till äpplen och lingon i olika former. I takt med att fler frukter har tillkommit har även varianterna av olika rätter med frukt blivit fler. Pizza med ananas på finns t.ex. inte i Italien, men det kommer nog att dröja innan detta räknas som en del av den svenska husmanskosten.

Nya influenser

Helt omöjligt är det dock inte. Precis som de flesta andra länder har den svenska husmanskosten hämtat inspiration från andra länders kök. Att kåldolmarna är inspirerade av turkiska vinbladsdolmar känner de flesta till numera. Något färre vet att falukorven baseras på de korvar som tyska invandrare gjorde av oxar som slaktades vid Falu koppargruva, eftersom deras hudar behövdes för tillverkningen av starka rep till hissanordningarna. Det var dock inte förrän vid 1800-talets slut som falukorv blev ett begrepp. Det var då som Anders Olsson och hans son Melker började tillverka en korv som de uppkallade efter staden där de bodde.

En populär rätt som ofta görs på falukorv är korv stroganoff, som troligen bara serveras i Sverige. Rätten är baserad på biff stroganoff, som är uppkallad efter en rysk greve. Frågan är dock om man kan säga att det finns någon likhet alls mellan det ryska originalet och den svenska versionen. Det finns dock, naturligtvis, många som uppskattar båda rätterna, på samma sätt som det finns de som gillar både kål- och vinbladsdolmar. Det här visar att det nästan alltid är en vinst för matlagningskonsten när en ny variant av en känd rätt uppstår. Det innebär att det finns fler rätter att välja bland.

Renässans för husmanskost

Idag är den svenska husmanskosten populärare än någonsin. Tidigare anklagades den för att vara fet, men nya råd från många dietister gör gällande att mättat fett inte är så farligt som man tidigare trott. Dessutom har många börjat intressera sig för de hantverksmässiga aspekterna av matlagning, vilket yttrar sig genom att man bakar surdegsbröd och stoppar sin egen korv. Andra saker som passar in här är att göra långkok som tjälknul, eller att mala köttet till köttbullarna själv. Gamla kokboksförfattare som Tore Vretman har fått ett uppsving, delvis tack vare den numera folkkäre sångare Per ”Plura” Jonsson, som aldrig dolt sin kärlek för den svenska husmanskosten.